Hejsan Saadat Haji! Vad sysslar du med nuförtiden?
Jag jobbar och studerar samtidigt!
Dels arbetar jag som projektledare och bedriver projektet Care som är folkbildning för flyktingar. Syftet med projektet är att ukrainska flyktingar ska få tillräcklig kunskap om svenska språket, samhället samt den svenska arbetsmarknaden. Jag jobbar heltid och är tillsvidareanställd hos studieförbundet NBV syd (Nykterhetsrörelsens bildningsverk).
Jag studerar femte terminen på socionomprogrammet, vilken är en praktikterminen. Jag praktiserar på två olika sektioner på socialtjänsten innerstaden; ekonomiskt bistånd och boendesektionen. På boendesektionen jobbar man aktivt med folk som är hemlösa och samt har särskilda svårigheter såsom psykiskt ohälsa, ett omfattande missbruk, skulder eller konstanta vräkningar. På ekonomiskt bistånd möter man folk som är arbetslösa och har svårt att försörja sig själva.
Varför började du studera på Östra Grevie folkhögskola och vad betydde studierna för dig?
Jag var asylsökande när jag började studera på Östra Grevie, ingen skola tog emot flyktingar utan uppehållstillstånd förutom Östra Grevie. Jag hade en vän som studerade där och hon berättade att jag kanske kunde få en plats på skolan. En dag ringde skolassistenten Marta och sa att jag kunde börja. Då var jag helt isolerad från det svenska samhället; jag hade ingen erfarenhet av svenska skolor, jag pratade sådär svenska och saknade koppling till svenska samhället, kultur, arbetsmarknad och så vidare.
Jag trivdes från första dagen och fick vänner för hela livet.
Jag studerade fem terminer på Östra Grevie och jag förbättrade mitt språk både muntligt och skriftligt. Jag fick lära mig hur man resonerar, analyserar och argumenterar vilket är jätteviktigt om man vill studera vidare. Jag fick mycket kunskap vilket hjälpte mig i mina universitetsstudier.
Mina lärare betydde så himla mycket för mig, det gör de fortfarande. Jag har än idag en stark känsla för lärarna och skolan. Jag känner mig fortfarande hemma på Östra Grevie och jag tänker ofta på den fina tiden jag hade där. Jag är väldigt tacksam för chansen Östra Grevie gav mig. Det är tack vare Östra Grevie och dess lärare/personal jag är på väg till mitt mål. Det är för att Östra Grevie inte stängde sina dörrar när jag mest behövde hjälp.
Vilket är ditt tips till nuvarande deltagare för att klara studierna på folkhögskola?
En som studerar på folkhögskola har ganska stora chanser att komma in på universitet. Tro på det stället du studerar på. Tro på dig själv, håll dig kvar i linjen, tiden går fort. Man ska vara medveten om vad man vill och hur man vill nå sitt mål. Östra Grevie är en skola där man kan ha både kul och disciplin.
Vilka skillnader mellan folkhögskolestudier och studier på universitetet?
På Östra Grevie är man inte ensam, man har stark relation till lärarna och andra studenter. Man bär inte hela ansvaret själv ensam, utan det alltid finns andra som kan ställa upp och stödja en när man behöver. Man har ett ganska stort utrymme för att påverka studierna och upplägget. Vid bedömningen tar man hänsyn till studenten som individ vilket är utmärkt, man får vara sig själv.
På universitet har man större ansvar, det kräver mycket mer disciplin och motivation. Ingen tar hänsyn till individen vid bedömningen. Man bedöms ofta anonymt, det blir lika för alla oavsett bakgrund. Jag hade inte språket lika brett som andra, då blev jag tvungen att plugga dubbelt. Men man lär sig snabbt, man skaffar sig vänner, man är stolt över sig själv och får en jättebra självkänsla. I slutet av utbildningen blir man ofta jagad av alla möjliga företag för att anställa dig. Man känner sig trygg och kunnig. Man får en ljus framtid.
Vad gör du om tio år, om du får drömma fritt?
Min karriär börjar när jag tar ut min socionomexamen. Jag vill jobba ett tag och sen studera vidare. Jag som person har en god förmåga inom ledarskap och jag hoppas på att jag får möjlighet att jobba på ett ställe där jag kan påverka både inifrån (inom organisationen) och utifrån (politiskt).
Berättat för Johanna Darnéus, egen bild.
