Den här historien har allt: Nudism, ryskt spionage och en explosion på skolan! Blev du nyfiken nu? Bra!
Nu ska ni nämligen få höra vår fd. skoladministratör Kerstin Sprimonts historia.
Men inte bara Kerstins historia, utan även Östra Grevie folkhögskolas historia – vilka sammanflätats de senaste 39 åren. Tiden hon varit anställd på vår ytterst händelserika folkhögskola.
Vi börjar med att backa bandet och förflytta oss från skånska Söderslätt till Kortedala i Göteborg. Året är 1956 och Kerstin föds. Östra Grevie folkhögskola har däremot redan hunnit fylla 42 år. Men självklart skulle det dröja ytterligare några år innan deras vägar skulle korsas.
Kerstins pappa var sjöman och hennes mamma var hemmafru fram tills skilsmässan. Då sadlade hon om och blev hemsamarit – vilket var en typ av hemtjänst.
Kerstin har även en 2 år äldre bror, som likt deras far även blev sjöman.
Vi spolar fram några år. Kerstin började gymnasiet på DK-linjen (Distribution och kontor), vilket ledde till praktik och efterföljande jobb på diverse arbetsplatser. Allt från Centralköket på Lillhagens sjukhus till Allan Anderssons plåtslageri i Mölndal. Den röda tråden var att det var kontorsjobb för henne hela vägen. Förutom lite inslag av hotellstäd på somrar och helger.
Under en semester på Teneriffa träffade Kerstin mannen som senare skulle komma att bli hennes man – Kenth.
Eftersom Kenth bodde i Malmö innebar det en massa pendlande fram och tillbaka, med medföljande dyra rikssamtal. Efter drygt 1 år ihop fick de nog av de höga telefonräkningarna och Kerstin beslöt sig för att flytta till Malmö.
Väl i Skåne så hade Kerstin först ett jobb på Bindografen och sen på Kockumation, innan hon slutligen landade på Östra Grevie folkhögskola. Det här var i maj 1984 och låten Big in Japan med Alphaville hade legat på topplistan i 6 veckor. Mest så att ni har ett soundtrack i bakhuvudet till var i tiden vi befinner oss.
Kerstin och hennes man hade nyss byggt hus och flyttat till Östra Grevie när hon fick nys om att skolan var i stort behov av hjälp med fakturering för konferenser. Det var tänkt som ett kort vikariat på 2–3 veckor men blev i stället en anställning – på i runda slängar 2030 (!) veckor. Eller ja, 39 år då. Kerstin började sin ÖG-karriär inom konferensverksamheten på skolan, innan hon senare blev skoladministratör.
På frågan vad som var den största skillnaden på Östra Grevie på 80 -talet och nu svarar Kerstin att skolan och framförallt klasserna var bra mycket mindre. Skrattande berättar hon om en klass som bestod av 4 personer.
Det har även kommit och gått en del utbildningar; Tex Kulturvetarlinjen, Turismlinjen eller Dramalinjen, för att nämna några.
Kerstin berättar även att skolan hade filialer på Rosengård, i ett försök att nå och utbilda framförallt nyanlända kvinnor. Det fanns även en filial i Trelleborg och en vid Mobila i Malmö. Verksamheten vid Mobila flyttade senare och blev till vår nuvarande och omtyckta Malmöfilial på Persborg.
En annan stor skillnad var att kursdeltagare och personal rökte inne (!) på skolan förr. Dåvarande rektorn och hans fru som jobbade som skolassistent rökte som skorstenar på administrationen. Kerstin beskrev det som att ”gå igenom en vägg av rök”, om man hade ett ärende på rektorns kontor.
Det var helt klart andra tider.
När Kerstin var ny sattes hon på den otacksamma uppgiften att driva in terminsavgifter från kursdeltagare. Det var ofta som hon fick avbryta pågående lektioner för att få jobbet gjort. Vilket resulterade i att hon fick det osmickrande smeknamnet ”Kronofogden”.
Efter att några lärare klagat på att hennes indrivning störde deras lektioner slapp hon så småningom sin otacksamma uppgift och därmed dog smeknamnet ut.
Ett par år passerade och en ny rektor tillträdde. Den här rektorn ville modernisera och investerade därför i en dator. Innan dess var det mest teknologiska på skolan en elektrisk räknemaskin, som låstes in i ett plåtskåp efter varje arbetsdag.
Kerstin har under de här åren gått från att använda analog skrivmaskin, till elektrisk skrivmaskin och nu snart till att använda en dator.
1987 tillträdde även ett rökförbud. Men då behövdes det ju ett rökrum, vilket helt enkelt fick kombineras med det nya datorrummet.
Den nya datorn var ett stort åbäke. Försäljaren hade förklarat att det här var en känslig apparatur som inte fick ställas i direkt solljus. Vilket var exakt var den placerades (…) intill ett fönster. Men här tänkte de till och la en ”skyddande” handduk över datorn. En handduk som förmodligen kapslade in värmen ytterligare och resulterade i att de nu omedvetet byggt något av en tickande bomb.
En ”bomb” som exploderade likt ett pistolskott (!) medan Kerstin jobbade på den.
Tack och lov skadades hon inte men hennes hörsel behövde tid för att återhämta sig.
Trots händelsen togs beslutet att införskaffa fler datorer framöver. Dock mindre känsliga sådana.
Något decennium längre fram klampade in ett gäng svartklädda män på administrationen och krävde tillgång till datorcentralen/servern i källaren. Då de först misstogs för att vara kriminella vägrades de tillträde, tills de identifierade sig som Svenska säkerhetspolisen – SÄPO (!). Då händelsen numera (förhoppningsvis) är preskriberad vågar jag nämna att det vid tillfället arbetade en lärare på skolan som tydligen haft någon form av samröre med Ryssland. Kanske som spion! Men att denne eventuella spion sålde ut någon direkt värdefull information från vår kära folkhögskola verkar inte direkt trolig.
Eller ja, kanske hur man bäst bygger en bomb med hjälp av en gammal dator under en handduk då.
Jag vill understryka att det här var väldigt längesedan och nuförtiden kan vi mer eller mindre (…) garantera att skolans personal är helt fri från spioner och annat otyg.
Ett par andra minnesvärda händelser under Kerstin tid var när hon fortfarande var Konferensansvarig på skolan och de under somrarna hyrde ut boende till..… ja, vem som helst.
Kan börja med att berätta om tysken som påstod sig vara på semester och behövde övernattning. Han fick nycklar och blev tilldelat ett rum på området.
”Jag hoppas det inte händer något nu” hade en kollega yttrat till Kerstin, innan de gått för dagen.
Jo, tjena. Det blev polispådrag och mannen greps efter att ha kastat ut en tv genom fönstret. Detta efter att ha vandaliserat rummet fullständigt.
Det visade sig att han rymt från ett psykiatriboende i Tyskland, dit han efter ingripandet skickades tillbaka. Hans semesterfirande i Östra Grevie blev bara 1 dag lång.
Efter den här händelsen blev de mer noggranna på att ta personuppgifter.
Fast om det här var före eller efter de hyrde ut till en grupp nudister låter vi vara osagt. Det var som sagt andra tider och de hade ju faktiskt blivit tillsagda att INTE vara nakna i matsalen. Ingen fara på taket med andra ord.
Nudisterna var dock inget populärt inslag hos grannarna till skolan. De var väl inte så moderna av sig.
Samtidigt hade man behövt en kikare eller röra sig inne på skolans område för att se någon av dem, vilket får en att undra om det inte var populärare än vad som påtalats. För hur visste de ens om deras närvaro på skolan om de inte snokade runt?
Vi har genom åren tack och lov byggt upp en god relation till grannarna efter detta inslag.
OBS! Skolan har städats grundligt sedan nudisternas besök!
Under Kerstins tid på Östra Grevie har vi haft flertalet rektorer: Carl-Gustav Söderkvist, Yngve Persson, Lennart Brock, Alf Trellid och Susanne Nilsson. Det var precis på målsnöret som vår nuvarande rektor Peter Ekstrand tillträdde, lagom till Kerstins pension i början av februari.
Kerstin har varit administrationens egen sångfågel, som skrivit otaligt många låtar och arrangemang. Något hon började med 2001.
Hon har vid flertalet skolavslutningar uppträtt med både spex och sång. Nu sist ihop med Musikteater sommaravslutningen 2022. Men frågan är om inte det mest minnesvärda var när hon rappade i kyrkan 2014. Det hela togs emot med MYCKET applåder och ovationer.
Ja, Kerstin kan minst sagt bjuda på sig själv.
Vi var ett stort gäng från personalen, både från Östra Grevie och vår filial i Malmö, som överraskade henne under hennes sista dag genom att ta henne till karaokebaren Azalee på Möllan i Malmö. Självklart för att sångfågeln skulle få sjunga för oss en sista gång!
Kerstins man Kenth hade lurat i Kerstin att de skulle ut och äta på restaurang, vilket var en plan som vår ekonomiassistent Lena Nordblad kokat ihop. Men i stället för restaurangbesök med mannen blev det mat, öl och sång ihop med oss kollegor. Det var fullt pådrag och glada miner.
På frågan om Kerstin var nöjd med överraskningen ifråga, svarade hon:
”MYCKET!”, samtidigt som hon log med hela ansiktet.
Du kommer vara MYCKET saknad Kerstin.
Kerstin låter hälsa:
”Jag hälsar och tackar alla mina kolleger genom åren och framförallt Gunilla Olsson som var min kollega från 1984 fram till hennes pension 2013 och Lena Nordblad Ström som jag arbetade tillsammans med från 2000 fram till min pension 2023”
Njut nu av pensionen Kerstin, så ses vi när du besöker oss under Öppet hus 24-25 mars ❤️
