Östra Grevie folkhögskola har sedan starten 1914 bildat tusentals deltagare. Hur beskriver tidigare deltagare skoltiden och vad gör de idag?
Enisa Rexha, 27 år, är först ut i vår nya alumnifokus. Vi kommer gå starkt ut i vår och visa vilken viktig samhällsbärande faktor folkis är – för både individer och samhället.
Det enda svenska ordet Enisa kunde när hon började på skolan var ”hej”. Sex år senare talade hon flytande svenska, var klar med gymnasiebehörighet och färdig lärarassistent. Dessutom med mängder av utmärkelser och en fyra i studieomdöme.
Vad betyder Östra Grevie folkhögskola för dig?
Studierna hos er har betytt mycket för mig. Först och främst har ni format mig till en annan människa att tänka bredare när det gäller studier och livet. Studierna har öppnat många dörrar som jag innan inte hade den rätta nyckeln till, men nu har jag det tack vare er och min insats. Efter gymnasiet arbetade jag som barnskötare på en förskola i Arlöv. Där jobbade jag i några månader och insåg att det inte var mitt drömjobb. Då läste jag till lärarassistent på Östra Grevie folkhögskola.
Hur lång tid tog det innan du fick jobb?
Jag fick jobb direkt. Jag arbetar i en förskoleklass på Lilla Dalslundskolan i Åkarp.
Mina arbetsuppgifter är att vara behjälplig i klassrummet och på raster.
Rätt så ofta händer det att jag har klassen och är lärare istället vilket är spännande.
Jag jobbar på fritids efter skoltiden. Där är jag ansvarig för fritids och planerar med andra pedagoger hur dagen kommer att se ut eller om vi har tema hur det kommer att se ut. Alltså vad som är lämpligt för våra elever och vi följer läroplanen och skollagen.
Jag trivs väldigt bra med mitt jobb och jag är så tacksam att just Östra Grevie var folkhögskolan jag gick på och att ni guidade mig hela vägen. I framtiden hoppas jag få arbeta på en folkhögskola eftersom folkhögskola är den utbildningsform jag älskar.
Vad är det med folkhögskolor och folkhögskolestudier som du tycker så mycket om?
Det som är bra med folkis är att man möter olika människor med olika kulturer, livsvillkor och intressen. Målet för lärare/pedagoger på folkhögskola är att deltagarna ska växa tillsammans oavsett var de kommer ifrån eller vilken kultur de tillhör. Min upplevelse är att folkhögskollärare alltid utgår från deltagarens behov och anpassar undervisningen på olika nivåer. Exempelvis fick jag ofta extrauppgifter för att öva grammatiken eller andra uppgifter, dels för att jag tycker om utmaningar och dels för att testa något nytt när det gäller svenska språket. Sist men inte minst, om jag fått chansen att läsa en gång till på folkhögskola hade jag gjort det igen.
